Så full av liv, så färgsprakande.

Och när vinden blåser, så tar den i ordentligt.

Och när det regnar, då är det riktigt kalla skurar.

Men när solen skiner, då blir det nästan varmt...

Och så vackert.

Idag lyckades jag få mina två (lite motvilliga) tonåringar med i skogen.

Vi spelade en runda frisbee-golf på Skatås.

Och fikade halvvägs.

Underbart.

Den här dikten hittade jag häromdags.

Även om den slutar lite deppig (det blir ju trots allt vinter till slut), så gillar jag den!

Höstdröm

Jag ville att vi skulle

gömma oss för världen,

glömma verkligheten,

blunda för allt annat

än oss båda

utanför

Att bara leva, från dag till dag

äta, älska, sova

överleva

vi två, tillsammans.

Jag drömmer,

men du?

I hösten ska jag gömma mig

bland svamp och storm och löv

bland alla glada färger

vem vågar följa med?

Gul, röd och brun vår säng

gråvit och grön vår kudde

Att älska lekand' undrande

Men kom nu, du.

Vad dröjer du - på gärnsen till overkligheten

minns inte du vår dröm?

Du och jag,

vi båda två

utanför.

Kall låter mitt skratt

bland kala träd

Mörk är min skugga

bland svarta stammar

Brun och svart min säng nu

alltid fuktig min kudde.

Tom vår dröm

med bara en inuti

De första snöflingorna faller

smygande

när sista skratten tystnar.