Någon gjorde mig uppmärksam på att jag inte hade uppdaterad "planer" på min hemsida...

Självklart ska jag ha Poenna/Hera och Wille där!

Och nästa vecka kanske de första kull-bilderna om allt går väl  

www.irinas.se

...hos Ann-Katrin (Laghamras) var jättetrevligt! Tack Eiwor för att du ville komma, Ann-Katrin för fikat, och Margita för organisationen!

Det var kul att höra mer om hur olika förbund har olika rasstandarden, om allt jobb och resorna som det egentligen innebär om man är domare, och vad man just nu i Sverige prioriterar i bedömningen av Sibirisk katt. Det som jag till exempel inte medvetet har lagt så mycket vikt på är bredden över bröstet och att tassarna hänger med på den kroppsbyggnaden. Det blir roligt att gå på nästa utställning med nya ögon så att säga...  

Och visst är kullen underbar (även om de bara sov).

    Nu väntar jag med spänning på vår nya kull!!!

Fick mail från Vallmo's ägare på halv-års dagen. Man blir så glad!

Hoppas de andra ägare hör av sig snart också....

Detta om Vallmo som lyssnar till namnet Zoya nuförtiden:

"Hon är jättemysig och tycker om att ligga i knät och kela på kvällen, hon hade länge en hatt som favoritsovplats men den har hon nu vuxit ur! Hon har fått en helt underbar päls och en stor yvig svans som hon ofta lägger runt tassarna när hon sitter upp och runt nosen när hon sover.
Som du ser på bilderna älskar hon fortfarande att posera framför kameran, en riktig liten primadonna har hon blivit och inser med stor sannolikhet hur vacker hon är.
Håll tillgodo med bilderna och tusen tack för vår nya familjemedlem!"

Och vem liknar mamma?!:

Hera (Poenna) har gått upp drygt 600gr!

Även om man brukar säga att honorna går upp med ca. 100gr per unge, kan vi inte riktigt säga något. Fodervärdsfamiljen har nämligen inför dräktigheten bjudit på ett väldigt hög-energi foder, som katterna älskar förståss. Så den kastrerade brorsan har faktiskt också gått upp i vikt!

Det är så spännande!

Bara 2 veckor kvar.

Så full av liv, så färgsprakande.

Och när vinden blåser, så tar den i ordentligt.

Och när det regnar, då är det riktigt kalla skurar.

Men när solen skiner, då blir det nästan varmt...

Och så vackert.

Idag lyckades jag få mina två (lite motvilliga) tonåringar med i skogen.

Vi spelade en runda frisbee-golf på Skatås.

Och fikade halvvägs.

Underbart.

Den här dikten hittade jag häromdags.

Även om den slutar lite deppig (det blir ju trots allt vinter till slut), så gillar jag den!

Höstdröm

Jag ville att vi skulle

gömma oss för världen,

glömma verkligheten,

blunda för allt annat

än oss båda

utanför

Att bara leva, från dag till dag

äta, älska, sova

överleva

vi två, tillsammans.

Jag drömmer,

men du?

I hösten ska jag gömma mig

bland svamp och storm och löv

bland alla glada färger

vem vågar följa med?

Gul, röd och brun vår säng

gråvit och grön vår kudde

Att älska lekand' undrande

Men kom nu, du.

Vad dröjer du - på gärnsen till overkligheten

minns inte du vår dröm?

Du och jag,

vi båda två

utanför.

Kall låter mitt skratt

bland kala träd

Mörk är min skugga

bland svarta stammar

Brun och svart min säng nu

alltid fuktig min kudde.

Tom vår dröm

med bara en inuti

De första snöflingorna faller

smygande

när sista skratten tystnar.

I upphetsningen över att Poenna är dräktig, glömde jag nästan att jag hälsade på hos Flox i söndags! Lite bilder:

Kolla örontofsarna!

Nu vågar jag skriva detta: Poenna, som kallas Hera numera, verkar vara dräktig!

Även om jag inte sett henne själv, så är jag rätt säker. Hon bor hos en underbar fodervärd familj, som rapporterar att hennes tuttar är svullna, och att hon bara äter och sover. Hon vill inte leka med brorsan längre, vilket han inte alls uppskattar. Så hon gömmer sig för att vara ifred.

Det ska bli så spännande att se vad som kommer ut!

...hos Laghamras: