Usch, vad tiden kan gå fort ibland.

Några hektiska veckor på alla plan har gjort att jag inte haft tid och ork att sätta mig framför datorn och uppdatera bloggen.

Och så upptäcker man till sin förskräckelse att det har gått flera veckor!

Dessutom ska jag ut och resa igen imorgon, så det tar nog ett tag till innan det blir något ordentligt av det.

Jag ber om ursäkt för detta, till alla dem som gått och kollat för ingenting.

Jag kan i alla fall meddela att:

- Alla ungarna har fått ett fantastiskt hem! (bilder följer nästa vecka)

- Jag har fått nytt jobb!

- Jag har äntligen kommit in på pawpedskursen, och försöker hänga med så gott det går...

Som sagt mycket på gång, men roligt för det mesta!

Porla är den enda av mina katter som inte är rädd för snön!

Man skulle ju tro att Sibiriska katter gillar snö, men det verkar inte så.

Första gångerna Porla gick ut, var hon väldigt noga med att välja vägen med minst snö, och sedan satte hon sig nästan varje meter ändå för att göra ren tassarna (se bilden). Men numera är hon lite tuffare. Hon vill alltid gärna följa med när jag skottar snö, och om jag kastar en snöboll då jagar hon den!

Och så till slut vår ståtliga Flox.

Ägarna är så jättenöjda med honom, och han med dem.  Det kan ni läsa om på hans egen facebook-sida "flox hellsing"

Tyvärr fick de kastrera honom nyligen för att han kissade och strilade så mycket. Men historien fick ett lyckligt slut på sätt och viss: för det första slutade han kissa efter kastreringen och för det andra betydde det att de nu kan ha en fertil hona hemma. Han får snart en kompis, de ska bli fodervärd åt Artemis!

Här kan ni se Flox då och nu:

Och så här skrev Lavendels ägare:

" Lavendel mår jättebra, hon är precis en sån katt vi ville ha! 
 
Hon växer och utvecklas till en riktig liten skönhet och alla som besöker oss beundrar henne. Hon är en busig och intelligent liten kisse, hon väcker gärna sin matte genom att småbitas i fötterna när hon tycker det är dax att gå upp. Hon busar väldigt gärna med vippor och små möss på golvet. Hon har sin egen stolpe där hon ligger och sover på dagarna, därifrån har hon full koll på vad som händer inne och ute..."
 

  Hon liknar nog mest pappan tror jag. Även om man känner igen lite av Aurora också.

Och så har vi en hälsning från vår skönhet Lilja:

Några efter leveransen:

..."Hon är som en hundvalp och följer oss till varje rum, och spinner så fort man är i närheten! Första hon gjorde här hemma var att hitta favoritplatsen i soffan och sover där lugnt så fort hon är trött, vilket är rätt ofta =)

 

Jag har sammanställt lite hälsningar från Auroras kull!

Man blir alltid lika glad när man får höra att ungar som lämnat boet mår bra och är så älskade! Sedan är det lite roligt att se hur de utvecklas.

Därför har jag satt ihop ett kort från 5 eller 12 veckors ålder med de nya bilderna.

Med Auroras kull är det roligt att de två tjejerna som har hennes pälsfärg har pappas ögon, medans tjejen som är mörkare (Vallmo, som nu kallas Zoya) har henes ögon.

Flox är i en klass för sig, men fick tyvärr kastreras för att han kissade och strilade väldigt intensivt.

Först ut bilderna på Vallmo som hörde av sig när hon fyllde 6 månader:

Och så här skrev de då:

"Hon är jättemysig och tycker om att ligga i knät och kela på kvällen, hon hade länge en hatt som favoritsovplats men den har hon nu vuxit ur! Hon har fått en helt underbar päls och en stor yvig svans som hon ofta lägger runt tassarna när hon sitter upp och runt nosen när hon sover.
Som du ser på bilderna älskar hon fortfarande att posera framför kameran, en riktig liten primadonna har hon blivit och inser med stor sannolikhet hur vacker hon är.
Håll tillgodo med bilderna och tusen tack för vår nya familjemedlem!"

...börjar vi tar oss ut ur förkylningsträsket, eller vad det nu var som har lamslagit oss. Jag ber verkligen om ursäkt för att det inte har hänt något här på bloggen ett tag!

...och äntligen har jag varit och hälsat på kullen igen! De charmade alla på kliniken när de fick sin första spruta idag. Athena var nog lite darrig, de andra mer nyfikna. Det roliga var att Zeus då kröp in i buren, la sig tätt intill Athena med en tass över henne och började slicka henne. Sedan la sig Artemis på andra sidan om henne. Det var verkligen som om de tröstade henne!

Och jag börjar känna en sådan saknad efter att ha ungar hemma igen (man är nog bra på att förtränga vissa saker   )

Först en bild där Artemis ser så rolig ut:

  Sedan en mer "vanlig gruppbild":

  Följden är alltså Artemis, Zeus och Athena.

Visst ser man väl tydligt vem som är killen?

Fick besök av en eventuell fodervärd till Artemis!

De var jättetrevliga och enthousiastiska.

Hoppas nu bara att deras dotter inte reagerar med allergi!

(se deras blogg)

Ungarna utvecklas så himla snabbt nu.

Tog mig dit i början på veckan och då höll de på att ta sig ut ur hagen hela tiden.

Framför allt Artemis förståss. Hon tar efter sin mamma och mormor tror jag!

Därför skulle det vara så kul att avla vidare på henne.

Athena har kommit ikapp nu och blir mycket snyggare än jag väntade mig.

Söt har hon förståss varit hela tiden, men nu är hon ju väldigt fin vad som gäller ansiktsform mm.

på något sätt ser Zeus plötsligt ut som en riktig hankatt

Artemis är lika fin som alltid, titta på hennes ena vita tå...

Visst är hon fin?!