Lavendel föddes som nummer 2. Hon fick namnet mest för sina fina ljusa färger. Nu när hon är större är det lite sandfärgat, påminner mig på något sätt om öknen.

Hon är utan tvekan kullens busunge. Det är alltid fart på henne och hon störs inte det minste av att det är stökigt omkring. Perfekt för en barnfamilj, eller på landet så hon får mycket stimulans. Som sina syskon är hon förståss väldigt snygg också   

Som sagd har vi fortfarande tjejerna till salu. Jag tänkte jag skulle presentera dem en i taget, för det blir alltmer tydligt att de har helt olika personligheten.

Vi börjar med förstfödda LIlja:

Ibland tar jag fel och kallar henne för Lady. Hon verkar på något sätt lite "fin". Är lite lugnare och avvaktande, äter prydligt. Hon är också väldigt snygg tycker jag, ljus i färgerna. Jag tror att hon kan vara bra till avel och utställning, men vi får vänta några veckor kanske för att se hur hon utvecklas. Jag tror dessutom att hon tar efter sin mamma, och blir en väldig gosig knäkatt. Hon är förståss helt underbar...       

--är tingad! Och jag är så glad, för att de ska försöka behålla honom för avel!

Flox är verkligen otrolig fin, och jag ville gärna ha honom till avel. Funderade till och med över fodervärd för honom. Han har också fina linjer på mamma's sida och nytt blod via pappan (som är importerad). Titta bara så fin han är:     Lite synd var att han tydligen hade charmat alla andra också. När jag ringde de andra två som stod i kö, ville de bara ha honom. Så nu har jag lite oväntad plötsligt alla tjejerna kvar igen....

För er som vill tinga eller hälsa på finns mer information på hemsidan:

www.irinas.se

Själv har jag också varit duktig idag: jag uppdaterade hemsidan, till och med det viktigaste på den engelska versionen!

www.irinas.se

Barn som lyckas hålla sams för att ge mamma frukost på sängen, och blommor ur trädgården. Läsa tidningen sedan, medans kattungarna busar omkring sängen. Detta är väl ändå lycka!!

Våran Vallmo är lite eget, men så fint på foto!...   Sedan börjar ungarna bli så duktiga: de har faktiskt gått på lådan alldeles själva från början, Lavendel var nog den första jag såg. Sedan har de ju ätit så bra också. Fast när man får torrfoder för första gång kan det vara svårt att veta vad som nu egentligen är maten....Kanten på skålen doftar ju också mat!      

Ibland gör jag saker som jag vill, fast det kan verka lite tokigt.

Som att inte klippa gräset på ett tag för att jag tycker så mycket om ogräset...

Var inte orolig, nu är det åter en fin, ordentlig gräsmatta, men jag (och bina) saknar blommorna lite:  

När Aurora blir nervös går hon och tvättar ungarna. Det är de inte alltid lika pigga på...   Visst verkar hon säga "inte nu, mamma"?!

...i hela sovrummet när jag kom hem från en resa igår. De är så söta! Och nu kan man väl ändå se att de har vuxit!

Eftersom Aurora fortfarande är jättemager, bestämde jag mig att det var dags för ungarna att äta riktig mat. Succé receptet för detta är att blanda mosat baby-cat foder med ersättning. Första skeden måste jag stoppa i munnen, men sedan blev de som tokiga!